EN RECENSION – och MINA REFLEKTIONER

30 grader i februari (första säsongen) – en dramaserie

Regissör:  Anders Weidemann

Skådespelare: Hanna Ardehn, Kjell Bergqvist, Rebecka Hemse, Maria Lundqvist

Sverige TV-serie, 2011

Livet. Jag tror att det finns 2 sätt att vara lycklig i livet. Ett är att acceptera. Att anpassa sig till det man har och vara nöjd med det. Ett annat är att förändra. När man inte är nöjd försöker man förändra så att man kan hitta ett lugn i livet. Den här serien visar 3 exempel på svenskar som inte är nöjda med sina liv och vill ändra på det. Thailand är vägen till målet för alla 3, för att hitta ett lyckligare och bättre liv.

Glenn (Kjell Wilhelmsen) är en karaktär som representerar svenskar som vill bygga ett lyckligt liv med familj och barn. En thailändsk kvinna blir hans mål. I Sverige är han bara en vanlig människa, inte speciellt attraktiv. Men det blir tvärtom i Thailand, tills han känner att det inte är äkta…

Lady boy tycker han är ”äckligt” men han har varit med en utan att veta om det. Oh, den thailändska kvinnan han träffade, är en lady boy som ser ut som en riktig kvinna. Hon rekommenderar Glenn till sin syster. Men Glenns dåliga erfarenhet gör att Glenn inte kan lita på en thailändska utan känner sig bara utnyttjad. Däremot känner han att Ohs vilja att träffa systern är äkta. Hennes uppriktighet gör att Glenn blir i kär henne utan att veta om det. Upptäckten av kärleken är intressant och innehåller många spännande utmaningar. Skall kärlek fortfarande vara kärlek när Glenn får veta att kvinnan han är kär i är en man?

Kajsa (Maria Lundqvist) är ensam mamma med 2 barn och representerar svenskar som söker nya möjligheter till arbete i ett land med trevligare klimat. I Sverige jobbar hon för mycket och har inte tid för sina barn och till slut blir hon sjuk av överansträngning. Familjen bestämmer sig att skapa ett bättre liv i ett varmt land som Thailand. Men när de har kommit där så ser hon affärsmöjligheter; att köpa och hyra ut bungalows. Att både koppla av och vila, som var orsaken till att de kom till Thailand, och de stora affärsmöjligheterna passar inte ihop. Det är spännande att följa hur hon kommer att klara kampen mot konkurrenterna och sin verksamhet som hon inte har tillstånd för. Kommer de att få ett bättre familjeliv där i Thailand?

Kajsa är också en karaktär som återspeglar ”moral”. Moral som blir tydligare med åldern men så är det inte för Kajsa. Moraluppfattningen sitter inte i generna, Joy blir orolig över sin mammas beteende. Men moralen styrs också av lagen. Hon har gjort saker i sina affärer som hon inte skulle göra i Sverige, där laglydigheten är större.

Majlis (Lotta Tejle) representerar en svensk pensionär som vill fly kylan och snön. Bengt (Kjell Bergqvist) är en diktatorisk man. Han bestämmer över ekonomin och vad de skall göra. Han försöker få Majlis att tro att hennes liv är beroende av honom, trots att han behöver hennes hjälp bara för att spola toaletten. Han sitter alltid i en rullstol. Manusförfattarna har valt en karaktär som passar rollen och Lotta spelar bra i sin roll. I hennes ansikte kan man se våldtäkt och brist på förtroende och frihet.

Majlis träffar Sara (Rebecca Hemse) som är en modern svenska som hjälper Majlis fly sin bild om att ”Du kan inte”, som håller henne instängd. Majlis, som t o m behöver hjälp med att sätta på AC: n, upptäcker en ny Majlis i sig själv. Upptäckten, tillsammans med att hon blir kär i den charmiga skönheten av värme och frihet att inte behöva leva i det karga hemlandet, gör att hon inte vill åka tillbaka till Sverige. Men Bengt vill absolut inte stanna, inte ens några dagar till. Hur ska hon göra? Kan hon ändra honom så att de kan stanna i Thailand? Hon är en karaktär som förväntansfullt strävar efter att bli en stark kvinna som kan nå sitt mål till ett bättre liv.

Thailändsk kultur och beteende i serien som är realistiska – mina reflektioner.

När Dit är säker på att hon blir Glenns flickvän så börjar hon med sin ”tull” som thailändska. Hon försöker hjälpa Glenn och torka honom när han spiller vatten på sin haka och skjorta. Men att inte vara van vid detta som Glenn ta bort Dits hand och visar att ”Jag kan klara mig själv”.

Förr i tiden tog kvinnan hand om hemmet och en bra fru skulle vara omtänksam mot sin make. Nu förtiden med ändrade ekonomiska förhållanden så ändrar sig många. Det finns inte så många hemmafruar utan alla måste jobba. Men det som inte ändrar sig är att kvinnan fortfarande ändå tar hand om allt hemma och visar omtänksamhet mot sin man, även om hon jobbar. Och makten att bestämma i familjen hör fortfarande till mannen.

Det diskuteras också om jämställdhet mellan män och kvinnor men det är svårt. Eftersom det saknas tillräckligt med viktiga ingredienser – styrka och insikt hos kvinnor om behov av förändring och förståelse/sympati hos män och att de slutar använda våld, tror jag.

Varje gift par i Thailand får vägledning från föräldrar. Brudgum ska vara en bra ledare och bruden ska vara en bra fru som skall lyssna på och respekt sin man. Som en metafor – ”Mannen är elefantens främre fötter och frun är de bakre fötterna (som följer efter)”.

Många thailändskor letar efter ett bättre liv och har varit med om ett modernare liv i Sverige men har fortfarande den gamla kulturen och traditionerna kvar i huvudet. Därför blir de utnyttjade av sin man med ”okunnighet/skillnader i kultur”. Många är utnyttjade trots att de vet att i Sverige är man och kvinna ganska jämlika och man hjälper varandra i en familj men med det är svårt för en thailändska att klara sig i landet så hon måste ha tålamod. Dessutom gör kulturen att många svenska män (utlänningar) känner sig som en Kung när de har thailändska hemma.  I verkligheten är det inte en ”kunglig” känsla utan de känner sig som många thailändare känner, känslan av att utnyttja, tycker jag.

Älskande par, speciellt från två olika kulturer behöver mer än bara kärleken. Förstående, sympati, rättvisa och skapa en ny metafor ” Elefants vänster fot och höger fot”. Jag önskar att jag ska kunna tala om för utlänningar som är med thailändska och har gjort oss ont att ”Ni lever i en nutid som är fin och vacker. Återvänd inte tillbaka till det förflutna! Mutera inte, bli inte som många thailändska män!”

En artikel kan inte beskriva sanningen i hela landet eftersom det finns många thailändare som har en modernare syn. De är hjälpsamma och lyssnar på varandra.  En del thailändare är snälla och lyssnar på sin fru tills det nästan är frun som bestämmer allt. Samtidigt finns det svenska män som uppriktigt gillar thai och thailändskor och värnar om jämlikhet i par livet.

Jag själv tycker inte att det moderna livet är bäst eller gammal kultur är sämst. Blandning av gammalt och nytt och att välja medelvägen eller där både kan vara nöjda, är nog bäst. Kvinnor och män har olika kunskaper och olika förmågor. Det är inte viktigt vem som bestämmer, leder eller vem som är mest omtänksam mot vem. Det viktigaste är att alla ska kunna känna trygghet, vara lyckliga, nöjda och skapa ett bra familjeliv tillsammans.

Oh berättar för Glenn varför Dit (Ohs syster) blev rädd och sprang ifrån hotellet där Glenn hade bokat ett rum för att prata med henne. Dit (Ohs syster) är inte en ”barflicka”. Glenn kan inte bara boka ett hotellrum och ta med henne utan han måste träffa hennes föräldrar och föräldrarna kommer att fråga om pengar för att se om Glenn är uppriktig.

Pengarna som Oh pratar om är hemgiften. I Thailand skall brudgummen skaffa hemgift till brudens föräldrar när de gifter sig. Brudens föräldrar bestämmer innan de gifter sig vad/hur mycket hemgiften är. Det brukar vara pengar eller guld men kan vara andra tillgångar också.

Enligt lagen; hemgift är det som brudgummen ger till brudens föräldrar när bruden instämmer till giftermål.

Enligt kulturen betyder det att brudgummen visar att han är redo för giftermål, att han varit en bra man som har ett jobb och kan spara till hemgiften, och visa engagemang att vara familjens ledare och kunna ta hand om bruden. (Gör att man får lära känna varandra innan man flyttar ihop.)

Hemgiften är också med tanke på bruden. En dotter kommer att jobba för familjen och när hon gifter sig kommer hon att flytta till sin man. Så hemgiften är som brudens sätt att säga ”Tack så mycket pappa, mamma tack för att du hade tagit om mig från när jag var baby, har lärt ut mig hur en bra människa är. Idag måste jag gå hem ifrån. Hemgiften är något som jag vill att ni ska ha och använda den när jag inte kan vara nära och ta hand om er.”. Hemgift på thailändska heter också Ka-nam-nom, vilket betyder ”värdet på mammas mjölk”.

Traditionen kring hemgiften är olika beroende på område, om föräldrarna och/eller brudgummen är fattig eller rik. Många föräldrar efterfrågar inte något eftersom brudgummen har lärt känna bruden innan de gifter och de kunnat se att brudgummen är en bra man. Och det är inte lätt att spara till hemgift om man är fattig. Många föräldrar ger tillbaka hemgiften så att brudparet kan använda det när de startar familj..

Många svenskar respekterar varandra, accepterar/lyssnar på andras rättigheter. Som Majlis som bjuder Joy på mat hemma och när Joy inte svarar så säger Majlis bara ”kanske nästa gång”. Enligt Thaikultur skall man hjälpa varandra. Den som bjuder är snäll/vänlig därför försöker man ge/hjälpa. Som när en thailändska försöker ta med Glenn att bada och han säger ”nej, nej, nej”. Som när Glenn skall klippa sig och frisören försöker vissa olika frisyrer utan att lyssna på honom vilket gör att Glenn blir irriterad. Som när Majlis och Bengt är på stranden och många säljare försöker sälja.

Det är grunden i thaikulturen att man ”ger, är vänlig och hjälper varandra”. Ibland även om mottagare inte vill ta, så försöker givaren ge ändå. Kulturen kanske säger att de flesta thailändare är sådana men det finns säkert många thailändare som lyssnar och respekterar.

Förr i tiden, i början när västerlänningar träffade thailändskor, byggdes en kultur att utlänningar hjälpte sin thailändska. Det är möjligt att de första västerlänningar som reste till Thailand var rika, fick mer för pengarna i Thailand eller vad som helst. Oavsett har det blivit kulturen. Dessutom skapar detta också en bild hos thailändare att alla utlänningar är rika. Det väcker förhoppning hos thailändskor och deras familjer när man har en västerlänning…

Som när Dits pappa frågar henne om Glenn kommer att ta hand om hela familjen och talar om en granne som har en svensk man som hjälper sin familj.

För thailändskor som har västerlänning, skapar detta en förväntning och ett tryck på dem, utan att de vet om det. Även om thailändskor har ett svårt liv i ett annat land, så vill många inte berätta för nån hemma i Thailand utan de säger att allt är bra. Det beror på bilden av thailändska som har västerlänning måste vara lycklig, rik, kunna hjälpa familjen, kunna köpa mark och bygga hus.

Likt kulturen kring när thailändskor har västerlänning, så vill hon köpa mark eller bygga hus. Som Oh som bygger ett hus med Glenns hjälp men tänker lämna honom när huset blir klart.

Det beror nog dels på att många thailändare som har sparat ihop pengar brukar köpa mark för att det är en bra investering eftersom den hela tiden ökar i värde.Och dessutom, det är vanligt att när man bildar familj vill man bygga egen bostad. En annan orsak kan vara okunnighet/osäkerhet om vad som kommer att hända om hon blir lämnad av sin man eller blir ensam i ett annat land. Tillgången, i form av mark eller hus, är som en säkerhet när hon kommer hem till Thailand. Men världen är inte helt svart eller vit. Det finns en del som träffar västerlänning för att bygga/skapa riktig familj och en del som känner att det bara är ”ett jobb”. Hur veta om det bara är ett jobb eller om det är uppriktigt? Man kanske kan fundera på var/hur man träffas. Och varför en 65-årig man kan få en 30-årig kvinna ”intresserad”. Vad vill en 30-åring ha? Och vad kan en 65-åring ge henne?

Majlis måste betala en personal så att hon kan bli fri från misstanken att hon stulit. Kajsa måste betala för att bli befriad från fängelse. Och hon döljer sanningen när hon blir kontrollerad eftersom hon inte har tillstånd att äga en rörelse i Thailand.

Detta är ett accepterat beteende men det gäller inte bara för utlänningar utan det är en orättvisa som drabbar den stora fattiga delen av befolkningen. Som överallt är inte allt svart eller vitt. Allt i Thailand är inte helt vitt men inte helt svart heller. Det finns många personaler, poliser och allmänhet som älskar noggrannhet och inser att turismen är den viktigaste inkomstkällan i landet och har ett vänligt och hjälpsamt bemötande mot turisterna.

(Turist Polisen tel: 1155)

Oh lurar Glenn när han betalar taxi för henne. Det kostar 20 bath men hon säger till honom att det kostar 500 bath. Också några gånger när hon förvränger sanningen när hon inte vill att Glenn skall få rätt information. Dit (Ohs syster) som inte säger allt till Glenn när han frågar vad hennes föräldrar har sagt.

Visst förekommer detta men inte överallt. I världen finns båda gott och ont. De flesta av de drygt 65 miljoner invånarna i Thailand älskar sanningen och är villiga att hjälpa turister när de kan.

  • Föräldraskap

De flesta svensk barn blir motiverade att vara självständiga och acceptera hur man är som person medan många Thai föräldrar inte kan acceptera den verkliga identiteten hos sina barn.  Som t ex ladyboy Oh som måste ta bort sminket och byta från sina kvinnliga kläder innan hon kommer hem till sina föräldrar. Dessutom får hon misstroende blickar från många av grannarna.

  • Karma

En stark tilltro som de flesta thailändare haft länge. Den medför bl a att nån som har fått ont i livet skall vara lugn och acceptera – ”det är för att du gjorde nåt ont i förra livet och nu får du ont tillbaka i detta livet ”. I verkligheten är det nog bättre att man tänker på anledningen. Ja, det är nåt som kan ha hänt i mammas mage innan födseln (t ex en missbildad hand, blind) inte förra livet. Men det är en tro som inte kan motbevisas och finns i Thailand. Som i serien när Chan talar om för sin son, när Kajsa gripas av polisen, att ”det är hennes karma”.

Det är lätt att säga hur svenskar är när man umgåtts med ett fåtal men man bör inte bestämma hur thailändare är om man inte har varit med olika människor från olika samhällsklasser. Den moderna thailändaren ändrar sig och tror mer på verklig orsak än bara karma. Och i föräldrarollen lär man sig att acceptera hur sina barn är och motiverar dem att blir bra människor istället för att ändrar barnen att bli som föräldrarna vill.

Thailändsk kultur och beteende i serien som inte är realistiska – mina reflektioner.

Majlis och Bengt är på stranden och många säljare försöker få dem att köpa saker. Serieskaparen visar vad som finns men jag tycker att han överdriver. Det är sant att det kan komma säljare men inte så många på en gång.

Det finns 2 olika sorters ris; vanligt ris och klibbigt ris. Man använder handen när man äter klibbigt ris och sked/gaffel med vanligt ris.

Serien visar hur man äter i Thailand – som när Glenn bjuder Dits familj till en lyxrestaurang. Medan Glenn äter med bestick använder de andra händerna.  Jag tycker inte att det är helt sant. Även man är van vid att äta med handen, vet man hur man använder sked/gaffel när man behöver. Även om Dits föräldrar är fattiga kan åtminstone personer i Dits ålder säkert använda minst sked och gaffel.

Att äta med händerna

Normalt använder man händerna när man äter är klibbigt ris, det passar bäst med händerna. Man kan använda sked/gaffel men det är inte populärt och dessutom ser det konstigt ut.

  • Äter klibbigt ris: de flesta i norra och nordöstra (Isaan) men även i andra delar av landet.
  • Äter vanligt ris: de flesta i mellersta (Bangkok) och södra Thailand men även i andra delar av landet.

Att sitta på golvet är inte ovanligt i Thailand. Serieskaparen försöker visa hur det kan se ut men jag tycker inte att det är realistiskt. I serien sitter många thailändskor och äter på golvet i hallen till ett kontor där Majlis går efter en anställda när hon är misstänkt för stöld. Det är inte en normal plats att sitta på golvet. Särskilt i en kontorsbyggnad burkar det finnas ett rum för personalen. Vore mer naturligt om de satt i personalens rum. Det hade varit realistiskt om det vore t ex hallen i ett statligt sjukhus där det är fullt med folk överallt.

Jag tycker att det faktiskt är svårt att säga, var/vem som sitter och äter på golvet. Jag tror att de flesta i mellersta Thailand (Bangkok) har köksbord men det kan vara att studenter som bor i ett enkelt rum fortfarande sitter på golvet även om de bor i Bangkok. Att de som bor på landet sitter på golvet och äter stämmer inte heller. Min familjs hus som ligger på landet och vi har ett köksbord. Och huset är inte speciellt modernt heller. Men även om vi har köksbord händer det att vi byter bordet mot en matta, för att sitta i solen på vintern eller under ett träd som skuggar på sommaren.

Jag tror att de flesta thailändare, även de som är van vid köksbord, ibland kan vilja sitta på golvet och äta t ex när man behöver eller när man vill känna enkelheten i livet. Det är mångsidigt och enkelt, och dessutom får man stretching för musklerna i benen. Man kan se på många som inte är vana att sitta på golvet, att de har svårt att sitta med knäböj. Detta gäller inte thailändare generellt, utan främst de som har problem med sina ben.

Jag har varit här i Sverige i många år och vi äter alltid vid köksbord. Då och då saknar jag att äta med händerna och att sitta på golvet. Man kan säga att det är en stil för enkelheten i livet för thailändare. Ibland när jag träffar thailändska vänner så skapar vi en picknick tillsammans men det är i köket och bredvid köksbordet. Det är nog konstigt för några men för oss är det så här så vi äter äkta thaismat! :- D

Prova sitt på golvet och ät med händerna nån gång så får du känna hur man gjorde innan det fanns bestick, hur det känns när man har lite matrester kvar på sina händer.

Joy ser thailändare som tar i klädsömmen på en munks kläder. När munken går förbi henne så gör hon som de andra men en tant slår och tar bort hennes hand och säger ”ut här ifrån”. Det tycker jag är mycket orealistiskt då människor som tycker om tempel, speciellt äldre, brukar vara lugn. Det vore mer realistiskt om tanten tar bort hennes hand och förklarar att det är förbjudet för en kvinna för utlänningar förstår inte alltid kulturen.

Thailand har aldrig varit en koloni så det nationella språket är thailändska. Detta kan skapa problem när turister vill prata med vanliga människor som inte har umgåtts med utlänningar. Som när Glenn träffar Dit som inte kan så bra engelska. Första gången de träffas har de svårt att förstå varandra men efter den scenen kan Dit prata ganska bra engelska tros att hon inte lärt sig mer på engelska. Det känns orealistiskt.

Vatten från kranen inomhus kan man inte dricka men man kan använda det till matlagning. För utlänningar kan det vara farligt att dricka om man inte är van vid vattnet. Men det är mindre risk att thailändare påverkas av vattnet. De kan kanske få lite ont i magen eller känner inget alls.  Men Pong, som är thailändare som vuxit upp i landet, blir inlagd på sjukhus efter att ha druckit kranvatten från en flaska. Det känns orealistiskt med tanke på att Pong verkar vara en frisk, ung och stark man.

Det är intressant hur en liten flicka som Wilda kan försvinna från Happiness som ligger på en ö och plötslig befinna sig på landet.

  • Chan, som är thailändare som växt upp i Thailand men har jobbat i Sverige några år, kan prata jättebra svenska men pratar otydlig thailändska.
  • Sara är tolk hos thaipolisen. Jag försöker repetera och lyssna många gånger men det är jättesvårt att förstå vad hon säger på thailändska och många meningar som jag inte helt förstår så jag undrar hur thai polisen förstår. Kanske de är speciellt duktiga. Men det ser i alla fall orealistiskt ut.

Serieskaparna använde inte några tekniska effekter. Men genom att välja passande karaktärer som också är bra i sina roller, blir det bra och realistiskt. Dialogen med tre språk, svenska, thai och engelska. Ibland talar en karaktär på sitt hemspråk och det låter naturligt. Mellanspel – på grund av det finns 3 huvudkaraktärer blir det ofta mellanspel. Men allt passar bra och det blir spännande. Det som inte är realistiskt är bungalowerna som är tystare än det normalt är i Thailand. Annars är platserna bra vilket gör att jag saknar Thailand  :- (

Jag tror serien kan ge en jättebra upplevelse. Samtidigt tror jag att det skulle vara värdefullt om en thaiproducent gjorde en thaiserie för thailändare, som kan hjälpa till med att t ex ta bort fel bild av utlänningar (t ex att alla är rika) och visa på skillnader mellan kulturerna, så att kvinnor inte blir utnyttjade utomlands.

Om du är intresserad av resor till Thailand eller intresserad av att lära dig om olika kulturer, så är serien en bra källa till information. Om du har varit i Thailand så är det intressant att jämför serien med din egen upplevelse. Även om det finns flera saker i serien som jag skäms över, måste jag erkänna att det är sant. Men det viktigaste är att du förstår att serien inte visar varje hörn av Thailand.

Låt mig göra en enkel jämförelse; Thailand är som ett kokat ägg. Äggvitan är den del av Thailand som är för turisterna och som de ser. Det finns inte så många turister har bekantat sig med äggulan…

Om man vill uppleva det riktiga Thailand och har förståelse för skillnaderna, medkänsla och sympati kommer man att uppleva vacker, fantastisk mänsklighet som nog försvunnit i den moderna världen.

Thailand är som alla länder över hela världen. Det finns både svart och vitt, gott och ont. Om du planerar att välja Thailand som vägen till ett bättre liv, bör du välja vad du har valt. [/cm

Nunti

Betyg:  1    2    3    4    5

(Man kan köpa/hyra 30 grader i februari första säsongen på DVD eller streaming.)

Leave a Reply

Your email address will not be published.